Efter en bra start på dagen åkte jag och Nathalie till Bondi Beach, ett måste om man är i Sydney. Där åt vi lunch, hängde på stranden och tog en sväng till söndagens marknad.
Till en början var vädret jättefint, men sen kom ett jättemoln. Givetvis innehöll de regn :/
Fast solen kom tillbaka och vi tog oss en vernissage bland graffitikonsten
Efter några timmar bestämde vi oss att åka tillbaka in till centrum. Nathalie gav sig av till flygplatsen för att åka till Tasmania för resten av påsklovet medan jag skulle stanna kvar i Sydney.
För att ta mig till mitt nya boende, Sophie's lägenhet åkte jag åter igen till Village Church och firade kvällsmässa tillsammans med mina nyfunna vänner Sophie, Josefine och Rossi. Mycket trevlig mässa och efteråt åkte vi allihop till en restaurang där vi åt middag tillsammans.
Efter det bar det av hem till Sophie, vi hade lite bråttom för hon skulle iväg och jobba natt på lokalradion i Sydney. Så in i bilen, åka, ut ur bilen, upp i lägenheten, bli visad runt och sen åkte hon. Jag kan meddela att det kändes sjukt konstigt att sitta i en helt främmande stad, i en lägenhet där ägaren inte var hemma och jag inte kunde lokalisera vart i den främmande staden jag befann mig. Av någon underlig anledning så kände jag mig ändå trygg, visst flög tankarna genom huvudet att det var något lurt. Men trygghetskänslan och att jag verkligen litade på den här tjejen övertog min eventuella rädsla som kunde varit där. Så jag kollade lite på tv, borstade mina tänder och kröp ner i bäddsoffan från IKEA som jag blivit hänvisad att sova i.
Måndag 2010-04-05
Jag hörde inte när Sophie kom hem från jobb, men under natten drömde jag att ett flygplan kraschade rakt in i huset där jag sov. Det fick dock en rimlig förklaring på morgonen när jag vaknade och insåg att Sydney's flygplats inte är speciellt långt bort, så planen som lyfter och landar gör de straxt ovanför huset där hon bor. Kanske inte så nära som det kändes som, men tillräckligt för att skaka om bebyggelsen.
Sophie vaknade ungefär samtidigt som mig och vi åt frukost och pratade, det kändes sådär som de gör ibland när man träffar helt nya vänner fast det känns som om man har känt dem hela livet. De är en fantastisk känsla och Sophie är en fantastisk vän och människa! Efter frukost och en trevlig pratstund bar det av för påsklunch hos Sophie's föräldrar. Tänka sig, här kommer jag till Sydney och känner inte en kotte. Helt plötsligt sitter jag vid ett matbord hemma hos en riktig Australiensisk familj och äter påsklunch, helt fantastiskt!
Sophie med bror. Sophie med föräldrarna och hundarna.
En helt underbar och kärleksfull familj!
Tisdag 2010-04-06
BLUE MOUNTAINS!
Slutet på min första tripp till Sydney börjar närma sig, men avslutningen kommer i nästa inlägg. För nu är det dags för lilla fröken Hult att krypa till kojs, Godnatt!
Vilken häftig drake, Johannes är säker på att du fotat den till honom.
SvaraRaderaFräck grafittikonst!
Vad härligt att få känna gemenskap och familje tillhörighet så långt hemifrån.
Får fundera på det där med "prickigkorvmacka".
Stor kram Åsapåsa
Hej min unge! Det är otroligt vad du får vara med om. Hur kan du hinna med allt och alla, Otroligt!!! Här är det som vanligt, köket börjar snart bli presentabelt. Var har du fått all din energi och förmåga ifrån? Man baxnar! Härligt med alla fina bilder. Ha det jättebra på alla vis. Massor av kramar från PAPPA.
SvaraRadera